|
Skriv ut
|
|||
| Så kan du påverka |
|||
| Som elev har du ganska stora möjligheter att påverka skolmåltiderna.
Särskilt om ni är många elever som pratar ihop er och kan lägga fram era argument på ett bra sätt.
Har ni ett matråd på er skola är det bäst att börja där.
Gå till dem med era synpunkter och önskemål.
Finns det inget matråd eller lyssnar de inte på er?
Här har vi samlat lite fakta och tips om hur ni i så fall kan gå till väga. Innehåll 1. Kolla läget 2. Vad vill ni förbättra? 3. Ta reda på fakta 4. Vässa argumenten 5. Välj rätt kanal 6. Extra tips 1. Kolla läget En bra början är att undersöka hur det står till med skolmåltiderna på er skola. Vad tycker eleverna? Och hur väl följer er skola Livsmedelsverkets råd "Bra mat i skolan"? Gör en enkätundersökning En enkät är en stencil med frågor som man delar ut till folk. Förslag på enkät hittar ni här. Ni kan naturligtvis göra en egen också. En sammanställning av svaren på enkäten kommer att visa vad eleverna är missnöjda med och hur många som tycker det. Sätt betyg på skolmaten Ett enkelt sätt att ta reda på hur väl er skola följer Livsmedelsverkets riktlinjer är att använda betygsverktyget "Sätt betyg på måltiderna i skolan". Börja med att gå in på betygsverktyget på Livsmedelsverkets hemsida och skriv ut protokollet (en lista med olika frågor om hur det fungerar med skolmaten på er skola). Några av svaren kanske ni inte själva kan svara på. Hör då med någon i skolan eller köket. Lägg sedan in svaren i betygsverktyget på Livsmedelsverkets hemsida. Skriv ut resultatet och spara. Det kan ni använda när ni går vidare. 2. Vad vill ni förbättra? Rekommendationerna nedan bygger på Livsmedelsverkets råd "Bra mat i skolan". Matens kvalitet Det är viktigt att vara konkret. Gör en lista på exakt det som ni vill förbättra och hur ni skulle vilja ha det. Ta sedan reda på hur man skulle kunna göra det. Enklast är att fråga dem som arbetar i er skolmatsal. Gör det i lugn och ro när de har tid att prata. Tips! I många kommuner finns ett kostpolitiskt program, där politikerna bestämt vilken standard och inriktning skolmaten ska ha. Läs vad det står där och kolla om det följs. Tre rätter Eleverna bör ha minst två lagade rätter att välja mellan varje dag, en av rätterna kan vara vegetarisk. Men kommunerna är inte skyldiga att göra detta. Det är oftast kommunens kostchef eller motsvarande som bestämmer om det ska serveras två rätter varje dag. Ibland får man höra att alternativa rätter skulle bli för dyrt, men det finns flera exempel på att det inte behöver kosta mer. Vegetariskt och specialkost Det bör finnas fullgoda alternativ till dem som av till exempel religiösa, medicinska eller etiska skäl inte kan äta viss mat. Det kan vara om man har en allergi, religion eller en övertygelse som säger att man inte kan äta en viss sorts mat. Att man bara inte gillar den räcker alltså inte. Det finns huvudsakligen tre sorters vegetarisk mat:
Hur många varianter av specialkost som ska serveras är det oftast kommunens kostchef eller motsvarande som bestämmer. Salladsbord Det bör finnas salladsbord med minst fem sorters grönsaker som tillbehör till maten varje dag. Flera undersökningar visar att eleverna äter mest om grönsakerna läggs upp i skålar med varje sort för sig, och om dukningen är gjord så att man tar grönsakerna före varmrätten. Måltidsdryck Livsmedelsverket rekommenderar i första hand lättmjölk som måltidsdryck, i andra hand vatten. Lätt- och mellanmjölk innehåller mycket D-vitamin, till skillnad från standardmjölk. Mjölk är bra näring, särskilt för de elever som av olika anledningar inte äter så mycket av den vanliga maten. Serveras olika sorters mjölk ökar möjligheterna att välja sin favoritdryck. Läs mer på Mjölkfrämjandets hemsida. Sötade måltidsdrycker bör inte förekomma. Vad som finns att dricka till skolmåltiden bestäms oftast av kostchef eller motsvarande. Matsalsmiljön Miljön i matsalen är inte bara viktig för aptiten utan även för hälsan. Det ska vara rent och fräscht, lugnt och trivsamt. Skolmatens Vänner har gjort en checklista med tips om hur man kan förbättra miljön i skolrestaurangen. Den är i första hand framtagen som stöd till skolpersonalen, men ni kan använda den som utgångspunkt när ni diskuterar förbättringar med skolmåltidspersonalen och rektor. Läs mer ». Ett bra sätt att få lugnare stämning i skolrestaurangen är att de vuxna i skolan också äter där, tillsammans med eleverna, så kallad pedagogisk lunch. Tid att äta Varje klass ska helst ha samma mattid varje dag, men aldrig före klockan 11. Eleverna ska ha god tid på sig att äta, minst 20 minuter, eventuell kötid borträknad. Vuxna äter oftast lunch på samma tid varje dag. Barn och ungdomar har samma behov av regelbundna matvanor och en stressfri måltid. Rektor ansvarar för schemaläggningen på skolan. Han har tillsammans med sina chefer (skolchef, skolstyrelse) ansvar för att matsalen har tillräckligt många platser för att alla elever ska kunna äta i lugn och ro. En för liten skolmatsal gör att eleverna får kortare tid på sig att äta. Så får det inte vara. Ingen vuxen skulle vilja kasta i sig sin lunch på tio minuter. Mellanmål De flesta behöver ett mellanmål på eftermiddagen får att klara sig till kvällsmaten. När blodsockerhalten sjunker blir man trött och okoncentrerad och kan inte följa med i undervisningen. Skolan kan servera mellanmål till självkostnadspris. Ett bra mellanmål består av något ur var och en av följande tre grupper:
Det är viktigt att äta frukost innan skoldagen startar. Man blir piggare och har lättare att koncentrera sig på lektionerna. Flera undersökningar visar också att de som äter ordentlig frukost oftare också äter bra på lunchen. Det blir en god cirkel. En del kommuner har börjat servera frukost i skolan, eftersom det har visat sig att många elever inte äter frukost hemma. De kanske är för trötta, eller tycker att det är jobbigt att fixa frukost själva. Många kommuner tar betalt för skolfrukosten, men inte alla. Skolmatens Vänner har satt ihop en verktygslåda för de som arbetar med skolmat. Ett kapitel handlar om frukost. Läs mer » Får de ta betalt för maten? I grundskolan ska skollunchen vara kostnadsfri. Men eftersom gymnasieskolan är en frivillig skolform har kommunerna rätt att ta betalt för skolmaten där. Här är några bra argument för att även gymnasieeleverna bör få gratis skollunch:
3. Ta reda på fakta Vad säger lagen? Lagen säger att kommunerna måste servera skollunch till alla elever i grundskolan och att den ska vara gratis. Det finns ett lagförslag på att lagtexten även ska innehålla något om att maten ska vara näringsriktig. Det är kommunerna själv som bestämmer hur mycket man ska satsa på skolmaten och vilken kvalitet den ska ha. Kommunerna bestämmer också själva i vilken utsträckning de vill erbjuda alternativ som till exempel olika typer av vegetarisk mat. Vem bestämmer? Kommunerna beslutar själva om skolmaten. Det betyder att de som bestämmer ofta finns ganska nära dig som elev. Det betyder också att de kan ha organiserat sin skolmatsverksamhet på lite olika sätt. Fråga rektor, skolkontoret eller kommunkontoret vem som bestämmer vad om skolmaten i just din kommun. Oftast ser det ut ungefär så här: Skolan bestämmer hur det ska se ut i matsalen, hur man lägger upp maten och schemat för när eleverna ska ha matrast. Finns det ett matråd på skolan är också eleverna med och bestämmer och lämnar förslag. En kostchef eller kostkonsulent gör matsedel och ansvarar för inköpen. Det kan vara en i varje skoldistrikt eller en i hela kommunen, beroende på hur stor kommunen är och hur organisationen ser ut. Hon eller han har en budget att gå efter, en bestämd summa pengar som måste räcka till allt. Även kostchefen kan ha ett matråd knutet till sig där eleverna får vara med och ha synpunkter på matsedeln, prova nya rätter med mera. Hur mycket pengar som satsas på skolmaten bestäms av politikerna i kommunfullmäktige. Under fullmäktige finns en nämnd som sysslar särskilt med skolfrågor - den kan till exempel heta skolstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. De politiker som sitter där har ett särskilt ansvar för skolfrågorna och även för kvaliteten och inriktningen på skolmaten. Kostpolitiskt program I de flesta kommuner finns ett kostpolitiskt program, där politikerna bestämt vilken standard och inriktning skolmaten ska ha. Läs vad det står där och kolla om det följs. Om det finns ett kostpolitiskt program kan ni få tag i det genom rektor, kommunens kostchef eller motsvarande eller från kommunkontoret. Ibland ligger det också ute på kommunens hemsida. Tycker ni att det saknas viktiga delar i det kostpolitiska programmet - till exempel att det ska serveras tre rätter, eller att man ska följa livsmedelsverkets råd "Bra mat i skolan" - kan ni argumentera för att programmet ska ändras. Det är i så fall en fråga för politikerna i kommunen. Undersökningar och statistik Fakta och statistik från undersökningar är bra att ha när man vill samla argument för sin sak. Här finns länkar till några undersökningar Skolmatens Vänner gjort de senaste åren. Politiker om skolmåltider 2008 » Kostchefer om skolmåltider 2007 » Kartläggning av mellanmålen på fritids 2007 » Skolmaten i siffror 2008 » 4. Vässa argumenten Det finns massor av bra argument för att hålla en hög standard på skolmaten och matsalsmiljön. Här har vi listat några av de vanligaste, men du kan säkert själv komma på fler. Skicka gärna in dina bästa argument till oss! Lugnare i skolan Alla i skolan har ett intresse av att eleverna äter bra. Det smittar av sig på hela skolmiljön. Det blir mindre bråk, mindre oro i klassrum och korridorer, eleverna har lättare att koncentrera sig och lära sig saker om de är mätta och belåtna. Studieresultatet blir också bättre. Bra skolmat en folkhälsofråga Bra skolmat är faktiskt en folkhälsofråga. Det är de vuxnas ansvar att erbjuda bra mat och goda vanor. Många barn blir överviktiga eller drabbas av ätstörningar. Det leder till allvarliga hälsoproblem på sikt. Skolmaten har en viktig funktion i att grundlägga goda matvanor. I många familjer är också skolmaten det enda lagade mål som barnen äter på vardagarna. Skolmat kan ses som en investering i folkhälsa. Satsar man pengar nu får skolbarnen både bättre utbildning och hälsa. Den investeringen betalar tillbaka sig själv i framtiden. Skolmat är kultur Men det är inte bara maträtterna vi äter som är kultur. Att sitta vid ett dukat bord och dela en måltid med andra är också en viktig kultur att lära sig. Inte bara för att umgås med vänner och familj, utan även i det framtida yrkeslivet. Många kontakter knyts och viktiga beslut fattas av vuxna över en måltid. Bra skolmat särskilt bra för de som har det sämre Många familjer har det svårt att få pengarna att räcka till, vilket gör att det finns många barn som inte får den mat och näring de behöver. Bra skolmat hjälper till att utjämna den orättvisan. Fri skolmat unikt Sverige och Finland är de enda länderna i världen som serverar fri skollunch. Vi är förebilder för andra. Det ska vi vara stolta över och värna om. 5. Välj rätt kanal Matråd Matrådet har till uppgift att ge synpunkter på och vara med och bestämma om matsedeln, miljön i matsalen, mattider, ordningsfrågor med mera. Finns det inget matråd på skolan kan ni försöka få igång ett - det är ganska enkelt. Vill du veta hur man startar ett matråd och vilka frågor det kan arbeta med klicka här. Elevråd Om din skola har ett elevråd är det naturligt att arbeta genom det när ni vill förändra något på skolan. Även om det finns ett matråd på skolan kan det vara bra att elevrådet är med, särskilt om det handlar om pengar eller politiska beslut. Elevråden är också en bra kanal när det krävs samarbete mellan flera skolor. Elevråden samarbetar också på nationell nivå, genom organisationerna Sveriges elevråd Svea och Sveriges elevråds centralorganisation. Rektor Rektor har ansvar för schemaläggningen på skolan. Det betyder att han eller hon också har planerat in hur matrasterna ska ligga och hur eventuella matlag ska organiseras. Rektor ansvarar också för matsalsmiljön, och kan ta beslut om förändringar där om det ryms inom skolans budget. Exakt vad rektor har ansvar för kan variera mellan skolor och kommuner. Men han eller hon ska alltid kunna ge er besked om vem som annars har hand om frågan det gäller. Kostchef Kostchefen eller motsvarande är den man ska prata med när det handlar om matsedel och kvalitén på själva maten. Politiker Det är politikerna som bestämmer om pengarna. De politiker som ansvarar för skolmaten sitter oftast i en skolnämnd, barn- och utbildningsnämnd eller motsvarande. Ta reda på hur det fungerar i din kommun genom att fråga rektor, vända dig till skolkontoret eller kommunen. Ta också reda på hur det går till när pengarna till skolmaten fördelas och när på året det sker. Det gäller att vara ute i god tid om man ska ha en chans att påverka besluten. Medborgarförslag I många kommuner har vem som helst rätt att lägga fram ett så kallat medborgarförslag till kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ. I så fall är kommunfullmäktige tvunget att ta upp frågan och rösta om förslaget. På kommunens hemsida eller hos kommunens informationsenhet kan du ta reda på om det går att lämna medborgarförslag i din kommun. Där kan du också få veta närmare hur du ska gå till väga om du vill lämna ett förslag. Tidningar, radio och TV Försök först lösa problemen själva genom att tala med matråd, rektor eller annan ansvarig. Men om ni känner att ingen lyssnar kan det vara en bra idé att gå till tidningar, radio eller TV. Gör de ett reportage så måste ofta rektor och ansvariga politiker uttala sig och svara på varför det är som det är. Det sätter ofta fart på saker och ting. 6. Extra tips Hitta rätt politiker Vilka som sitter i skolnämnden eller motsvarande och vilka partier de tillhör brukar finnas uppgift om på kommunens hemsida. Annars kan du få veta det genom att vända dig till kommunkontoret eller kommunens informationsenhet. De allra flesta politiker i kommunerna är fritidspolitiker, det vill säga de har ett vanligt arbete och engagerar sig i politiken på sin fritid. Det gör de därför att de, precis som du, vill påverka samhället till det bättre. Dom är intresserade av vad vanliga människor tycker: Är de dessutom skolpolitiker blir de ofta särskilt glada om skolelever hör av sig. Ett bra sätt att hitta rätt politiker är att läsa de lokala tidningarna och frågar runt lite. Leta särskilt efter de som gärna talar om till exempel hälsa, mat och miljöfrågor. Om de redan har ett sådant intresse kan det vara bra att kontakta dem även om de inte sitter i skolnämnden. Kom väl förberedd Politiker - även de som mest arbetar med skolfrågor - har många ämnen de ska sätta sig in i och fatta beslut om. Därför är det viktigt att vara väl förberedd och ge dem ett bra underlag när ni träffas. Det kan vara ett eller två A4-papper där ni enkelt och kortfattat beskriver problemet, och sedan lägger fram era konkreta förslag, gärna i punktform. Tänk igenom vilka argument ni ska föra fram. Tänk också igenom vilka frågor politikerna kan tänkas ställa och vad ni ska svara på dem. Hänvisa gärna till livsmedelsverkets Råd för bra mat i skolan" eller till en enkät ni själva har gjort. Det är också bra om ni kan berätta vad ni själva gjort på skolan för att försöka lösa problemet. Varför händer inget? Ni kanske har träffat en politiker, eller flera, eller andra personer som kan fatta beslut om skolmaten. De lyssnade på er, och det verkade som om de höll med om det mesta. Men sedan händer ingenting. Det är helt normalt. Det inträffar i stort sett aldrig att en politiker direkt kan lova att göra som ni vill, hur bra argument ni än har. Först måste många fler säga sin åsikt, och era önskemål måste vägas mot andra viktiga saker som också kostar pengar. Det kan ta tid, ofta flera månader. Så det gäller att ha tålamod, som alltid i en demokrati. Men man kan också använda väntetiden till att skapa lite ökat tryck i frågan. Till exempel genom att kontakta andra makthavare, massmedia, föräldrar med flera. Berätta hur det går Om ni sätter igång en kampanj för att förbättra skolmaten, matsalsmiljön eller vad det än gäller är det viktigt att berätta för så många som möjligt vad som händer. Det kan ni göra till exempel via elevrådet eller genom att tipsa lokala medier. Så håller ni frågan levande och ökar trycket på dem som funderar på besluten. Ge beröm! Kom ihåg att tala om för dem som anstränger sig att de gör något bra. Det gäller både elever som jobbar för att förbättra, och skolpersonal som lyssnar på er och försöker tillmötesgå era önskemål. Beröm och uppskattning är det bästa sättet att starta en positiv cirkel. Lycka till! © Skolmatens Vänner |
|||