|
|
|
Skriv ut
|
Frågekategorier /
Kök och tillagning
|
Vi är några föräldrar och personal som vill jobba för att vi ska få egen matlagning på vår förskola.
Vi har precis flyttat från tre små gårdar till en stor gemensam skola.
På våra gamla gårdar så hade vi egen matlagning men den fick vi inte behålla när den nya skulle inredas.
Vi är många som har märkt en försämring på maten och på humöret på våra barn, de är hungrigare.
Vi skulle därför vilja ha hjälp med råd och argument på hur vi ska kunna arbeta vidare mot kommunen
för att få tillbaka den egna maten.
De tittar väldigt mycket på ekonomin och vill inte ha ansvaret för personalen i köket.
Hur ska vi kunna framföra våra önskningar så att vi får mesta möjliga gensvar.
Vilka argument är bra att lyfta fram? Slöseri, ekonomi, näringsinnehåll, trivsel, smak, utseende, delaktighet?
Svar:
Du nämner inget om det finns ett tillagningskök i den nuvarande skolan eller om det måste byggas ett sådant.
I så fall vad som är viktigt att tänka på är att det inte enbart är investeringskostnaderna
som ska studeras utan framför allt driftkostnaderna. Hur är det gjort i nuläge?
Vilka merinvesteringar måste till för att det eventuellt ska bli ett tillagningskök?
Vad är skillnaderna i ytor, förrådshållning, beredning, produktion, disk, administration och servering
mellan hur det ser ut idag och vad som behövs för att kunna laga mat på plats?
Hur distribuerar maten idag? Vid distribution av varm mat från ett centralkök ska den inte varmhållas längre än två timmar.
Detta räknas från det att maten tillagas till det att sista portionen serveras.
Vad kostar transporter, kantiner att packa maten i, plats för uppställning av matvagnar?
Hur uppfyller det nuvarande systemet de krav som ställas ur miljösynpunkt?
Fundera på vilka lösningar som kan ges när det gäller ansvaret för kökspersonalen?
Vilken personalstyrka behövs om det skulle bli ett tillagningskök?
Genom att hålla en hög beredningsfaktor på livsmedlen kan dimensioneringen av personal minskas.
Precis som du skriver är det ekonomin som styr och ett problem är
hur totalkostnaderna för maten räknas fram,
men ofta visar tillagningskök med en hög beredningsfaktor på livsmedel lägre kostnader än centralkök med mottagningskök.
Dessutom är en stor fördel att servera maten i direkt anslutning till matgästerna.
Så sammanfattningsvis blir argumenten:
- Inga stora investeringar av transportutrustning.
- Investeringskostnaderna minskar då yta för uppställning, förvaring och rengöring
av transportutrustning inte behövs.
- Mindre energikrävande än mat som ska tillagas i centralkök och varmhållas eller kylas ner
för att återuppvärmas.
- Större flexibilitet med matlagning på plats.
- Miljövänligare då den färdiga maten inte behöver transporteras.
- Höga investeringskostnader i välutrustade mottagningskök behövs inte.
- Mat som har varmhållits får inte sparas.
- Större arbetstillfredsställelse för måltidspersonalen.
På Skolmatens Vänners hemsida finns en verktygslåda som heter
"Köksguiden" som kan vara till er hjälp (se under Faktabank/Verktygslådor).
Hälsningar
Annika Wesslén
|
|