Skriv ut
	Skolmatens historia
	Det är inte känt när skolmat serverades för första gången i Sverige. Det man vet är att barnbespisning förekom inom folkskolan redan 1845. I slutet av 1800-talet började skolbespisningen byggas ut. Det var mest gröt och soppor som serverades. 30-tal Vid mitten av 30-talet nådde bespisningsverksamheten en större skala, i takt med att staten började intressera sig mer för näringsstandarden i landet. Från och med 1937 beviljades statsbidrag för skolbarnsbespisning till de mest behövande. Dessa anslag kom att bli allt större. 1945 1945 fattade riksdagen beslut om att skolmaten skulle bli kostnadsfri för eleverna men ej obligatorisk (för kommunerna). Det gamla namnet bespisning ändrades till skolmåltider. Kommunerna fick statsbidrag för skolmåltiderna, förutsatt att de bestod av en varm lagad rätt med mjölk, smör och bröd. Skolunchen skulle svara för en tredjedel av dagens energibehov. Detta blev helt avgörande för skolmatens framtåg i Sverige. 1946-1967 Under mitten av 1900-talet expanderade skolmåltiderna kraftigt i Sverige, särskilt under 50-talet. Från att omfatta 140 000 elever läsåret 1946/47 (ca 20 %) till 950 000 1966/67 (ca 85%). Utvecklingen skedde snabbast i Norrland och Stockholms-regionen men tog längre tid i södra Sverige. 1967 1967 upphörde statsbidraget och kommunerna fick ta över ansvaret för skolmåltidsverksamheten. Mot slutet av 60-talet saknade fortfarande nästan 10 % elever möjligheten att äta lagad mat i skolan. Inte förrän 1973/74 fanns skolmaten i alla Sveriges kommuner. 70-tal Kraftig centralisering skedde i skolköken då kostnaderna för löner steg snabbare än livsmedel. Detta gjorde också att man använde allt mer hel- och halvfabrikat samt engångsmaterial. Men 1974 års oljekris visade hur sårbara dessa systemlösningar var. Ny lagstiftning 1973-75 skärpte reglerna för varmhållning av mat (minst 60°C under max 2 timmar), vilket försvårade distribueringen av varm kantinmat. 80-tal Under 80-talet började livsmedelskostnaderna stiga snabbare än lönekostnaderna, en stigning som snart blev större än inflationen. En tråkig vändpunkt för skolmaten, som i likhet med många andra kommunalt finansierade verksamheter blev föremål för stora besparingar. Följden blev att skolmatens standard och utbud försämrades. 1997 I skollagen 1997 (Lag 1997:1212 kapitel 4 paragraf 4 a) blev kommunerna skyldiga att servera avgiftsfri mat till elever på grundskolan, dock ej gymnasieskolan. Men lagen specificerar inte när skolmåltiden ska serveras eller vilken kvalitet den ska hålla. Sådan lagstiftning håller på att tas fram. Näringsrekommendationer för skolbarn De första näringsrekommendationerna för skolor kom i andra upplagan av "Svenska näringsrekommendationer" (SNR) från Statens livsmedelsverk 1989. De nuvarande rekommendationerna "Bra mat i förskolan och skolan" kom 2007.
	Källor "Skollunchen igår, idag och imorgon", Berit Halling, Tommy Jacobsson och Gerhard Nordlund 1990. Svensk Uppslagsbok.