Skriv ut
	Ordlista
	Kostchef Kostpolitiskt program Pedagogisk lunch Skollagen Skolöverstyrelse Tallriksmodellen Upphandling Kostchef Kostchefen ä i grunden utbildad till kostekonom och kan vara chef över olika sorters verksamhet, men oftast handlar det om storkök och liknande. När det gäller skolmåltider är hon/han chef över alla kök som lagar skolmat i kommunen. Kostchefen planerar och leder arbetet, bestämmer matsedlar och ser till att maten som serveras är god och näringsriktig. Ofta sköter hon/han också rekrytering och utbildning av personal samt svarar för arbetsmiljöfrågor. Kostchefen har även det ekonomiska ansvaret och sköter upphandling av tjänster, livsmedel och utrustning för skolmåltidsverksamheten. Kostchefen har en mycket viktig och central roll när det gäller skolmaten i en kommun. Läs mer om kostekonom på Arbetsförmedlingens hemsida » Kostpolitiskt program Ett kostpolitiskt program innehåller riktlinjer för maten som lagas och serveras i en kommun. Det kan till exempel vara skolmat, förskolemat eller äldremat. Riktlinjerna bestämmer vilken standard och inriktning maten ska ha. Ibland även hur kommunen vill jobba för att främja kost- och hälsa för alla kommunens innevånare. Det är kommunens politiker som bestämmer hur kommunens kostpolitiska program ska se ut. Ett kostpolitiskt program är en offentlig handling, vilket innebär att alla får läsa det. Om det finns ett i din kommun finns det oftast att ladda ner på kommunens hemsida. I annat fall är det bara att fråga efter det. Här är några exempel på kommuner lagt upp sina kostpolitiska program på sina hemsidor: Herrljunga kommun (2008-09-02) Hörby kommun (2008-12-01) Katrineholms kommun (2009-2011) Ludvika kommun Skurups kommun (2004-10-27) Pedagogisk lunch En pedagogisk lunch innebär att lärarna (pedagogerna) äter tillsammans med eleverna. Läraren behöver inte betala för maten i och med att lunchen är att betraktas som arbetstid och inte rast. Tanken med måltiden är att det ska finnas en vuxen med vid bordet när eleverna äter. På så sätt får eleverna umgås och prata med läraren på ett annat sätt än under lektionerna. Men läraren finns där också för att vara en förebild. Inte bara i bordsskick utan även i positiv inställning till maten. Läraren kan också berätta mer om maten som serveras eller om kost och måltidskultur i största allmänhet. Erfarenheter visar att med fler vuxna närvarande blir stämningen mjukare och ljudvolymen dämpas. Det behövs oftast inga måltidsvakter och kontakten mellan lärare och elever blir bättre. Schemalagda lunchlektioner är en mer ovanlig form av pedagogisk lunch. Läraren följer med eleverna till skolrestaurangen. När alla ätit färdigt går man tillbaka till klassrummet och fortsätter lektionen. Vinsten med detta är att ingen behöver stressa för att hinna ut och leka. Lek och utevistelse sker schemaläggs som rast under för- eller eftermiddag men ej i anslutning till lunchlektionen. Skollagen Den del i skollagen som handlar om skolmaten i grundskolan ser ut så här: "Skollag (1985:1100) 4 kap. Grundskolan 4 a § Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212)." En ny skollag håller på att utarbetas. I den kommer det med största sannolikhet stå att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Läs mer om skollagen på Skolverkets hemsida » Läs skollagen på Riksdagens hemsida » Skolöverstyrelse Var en styrelse för Sveriges skolor mellan 1920-1991. Ersattes av Skolverket 1991. Tallriksmodellen Ska på ett enkelt sätt visa hur man sätter ihop en bra måltid. Den åskådliggör proportionerna mellan till exempel kött, potatis och grönsaker. Man ser tallriken delad i tre tårtbitar (delar). En kolhydratdel med livsmedel ur gruppen potatis, ris, pasta och bröd. En grönsaksdel med grönsaker och frukt. Och slutligen en proteindel med kött, fisk, ägg co baljväxter (t ex bönor) som är den minsta. Lägg märke till att tallriksmodellen inte säger något om hur mycket man bör äta. Det beror på ålder och aktivitetsnivå. Upphandling Offentlig upphandling är de inköp av varor och tjänster som görs av den offentliga sektorn. De regleras av särskilda regler och lagar för att alla aktörer som vill sälja varor och tjänster till den offentliga sektorn ska behandlas lika. Ingen ska favoriseras framför någon annan.
	Källor Wikipedia Livsmedelsverket